Vi firar in det nya året med Afternoon tea under eftermiddagen där underhållningen består av showquiz av Camilla och Lena. Dansen är inställd på grund av gällande restriktioner.

Vår kökschef Sara har komponerat ihop årets Nyårssupé som består av

Förrätt

Skaldjursbakelse toppad med kräftstjärtar

Varmrätt

Oxfilé Provencale med potatisgratäng, madeirasås, chimichurri och stekta primörer

Dessert

Vit chokladmousse med champagnemarinerade hallon

Supen går att beställa för avhämtning här >>

Nyårssupé utan övernattning

I paketet ingår

  • Trerätters nyårssupé
  • Bubbel vid 12-slaget

Pris: 839:- per person
Bokas via mejl restaurang@hogland.se eller via telefon 0380-13102.

Nyårspaket med övernattning och supé

I weekendpaketet ingår

  • Logi i del av dubbelrum
  • Afternoon tea
  • Showquiz
  • Trerätters nyårssupé
  • Bubbel vid 12-slaget
  • Frukost

Pris: 1595:- per person i dubbelrum
Bokas online nedan alternativt via mejl reception@hogland.se eller via telefon 0380-13100.
Covidpass krävs under kvällen.

Välkomna!

BOKA ONLINE

Nyårsweekend förr och nu

Under det sentida bondesamhället vakade man in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid att förutse det.

Nyårsfirandet är det första firandet under kalenderåret. Nyårsaftonen har sitt namn Sylvester efter påven Silvester, som dog den 31 december år 335. I traditioner utanför Västerlandet och i olika tidpunkter i historien förläggs som bekant det nya året till andra tidpunkter. I Sverige var den 25 december nyårsdag fram till 1500-talet, men firades på vissa håll ända in på 1700-talet.

Man kan ju fundera på hur en Nyårsweekend såg ut på 1500 talet. Kanske kunde man fira mer under vintern när inte de traditionella bondeuppgifterna skulle lösas mer är att hålla gården varm och snöfri.

Precis som julnatten var nyårsnatten laddad med magisk kraft. Då var det lämpligt att förutspå hur det kommande året skulle gestalta sig beträffande skörden, giftermål och eventuella dödsfall. Den unga flickan som ville se in i framtiden skulle niga tre gånger för nymånens skära och läsa upp en vers av nedanstående lydelse:

God dag, nyårsny

Säg mig vems bröd jag ska baka

Vems säng jag ska bädda

Vems barn jag ska föda

(ur ”Den stora julboken” av Jan-Öjwind Swahn)

Från Västergötland berättas om flickor som gick ut vid 12-slaget och sopade ett litet stycke ifrån förstutrappen åt gården. Nästa dag skulle den tillkommande komma till gården.

Teknikerna för att spå var många, men spådom i kaffesump eller tenn användes ofta. Från Småland berättas om bonden som tolkade nyårsnyet (nymånen) så att lika många dagar som nyårsnyet doldes av moln, lika många dagar skulle säden ligga i jorden.