Nyårsafton

I år firar vi in 2021 med hopp om att det ska bli ett bättre år än 2020.
Vår kökschef Sara har satt ihop en välkomponerad trerätters middag som finns att beställa för avhämtning. Man kan också välja att äta på plats hos oss. Vi har en rymliga matsal och kan placera er med stora avstånd.
Beställ din avhämtning eller reservera ditt bord innan 23/12.

Nyårsupé

Förrätt

Kräftsoppa serveras med hembakt kryddbröd och friterade rotfrukter

Varmrätt

Oxfilé medaljonger serveras med cognacassås, grönsaker, västerbottenduchess och baconinlindad haricots verts

eller

Torskrygg med champagnesås, stekt citron, västerbottenduchess och baconinlindad haricots verts

Dessert

Vinterpavlova på Höglands vis

Boka Nyårspaket med övernattning

I weekendpaketet ingår

  • Logi i dubbelrum
  • Trerätters nyårssupé
  • Frukost

Pris: 1295:- per person i dubbelrum

Välkomna!

Nyårsweekend förr och nu

Under det sentida bondesamhället vakade man in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid att förutse det.

Nyårsfirandet är det första firandet under kalenderåret. Nyårsaftonen har sitt namn Sylvester efter påven Silvester, som dog den 31 december år 335. I traditioner utanför Västerlandet och i olika tidpunkter i historien förläggs som bekant det nya året till andra tidpunkter. I Sverige var den 25 december nyårsdag fram till 1500-talet, men firades på vissa håll ända in på 1700-talet.

Man kan ju fundera på hur en Nyårsweekend såg ut på 1500 talet. Kanske kunde man fira mer under vintern när inte de traditionella bondeuppgifterna skulle lösas mer är att hålla gården varm och snöfri.

Precis som julnatten var nyårsnatten laddad med magisk kraft. Då var det lämpligt att förutspå hur det kommande året skulle gestalta sig beträffande skörden, giftermål och eventuella dödsfall. Den unga flickan som ville se in i framtiden skulle niga tre gånger för nymånens skära och läsa upp en vers av nedanstående lydelse:

God dag, nyårsny

Säg mig vems bröd jag ska baka

Vems säng jag ska bädda

Vems barn jag ska föda

(ur ”Den stora julboken” av Jan-Öjwind Swahn)

Från Västergötland berättas om flickor som gick ut vid 12-slaget och sopade ett litet stycke ifrån förstutrappen åt gården. Nästa dag skulle den tillkommande komma till gården.

Teknikerna för att spå var många, men spådom i kaffesump eller tenn användes ofta. Från Småland berättas om bonden som tolkade nyårsnyet (nymånen) så att lika många dagar som nyårsnyet doldes av moln, lika många dagar skulle säden ligga i jorden.